DÖLJA SIG. NATTEN

Årets sista pod börjar mitt i natten, i byn Korpilombolo strax norr om polcirkeln. Eller egentligen börjar den kanske redan år 1825 då den unga biskopsdottern Lovisa Petronella Faxe och hennes make Carl Sigismund Fromhold von Greiff lämnade Sverige för en oviss framtid i Colombia. Självaste Tegnér ägnade dem och deras förestående resa en dikt (för övrigt en auto-rip off light på ”Skidbladner”) som rymmer de minnesvärda stroferna:


Kärlek dock kan allting våga,
ej hans fackla släcks i sjön.
Som Bengalisk eld, dess låga
brinner än på vattnet skön.
 
Och på mörkblå himlabågen
Frejas stjerna, klar och ren
visar vägen öfver vågen
vesterut till Elysén.


[Lyssna på poden? Klicka på pilen!]

Den guldgruva von Greiff mutat in var tömd vid ankomsten, men det gick rätt väl för paret ändå. Och ett barnbarn till de unga ädlingarna, León de Greiff, kom att bli en märkvärdig och fascinerande colombiansk skald. I likhet med Fernando Pessoa, men utan kännedom om den tio år äldre portugisen, odlande han ett heteronymt skrivande. De Greiff-experten Santiago Gardeazabal har enligt egen utsago räknat till hela sjuttiosex heteronymer som alla skrev med León de Greiffs hand och penna.

En av de författarpersonor de Greiff skrev genom gav han namnet Gaspar von der Nacht, samt ett liv och ett öde i fantasiriket Korpilombolo ”på gränsen till det svenska Lappland, norr om det ’nordiska Skandinavien’.”

I detta avsnitt av Örnen och Kråkans poesipod berättas bland annat den osannolika historien om hur den fiktive Gaspar von der Nacht, har blivit kött och myt och föremål för en sorts nattlig kult i den helt verkliga byn Korpilombolo, belägen mellan Pajala och Överkalix.

Lasse Söderberg, Ángela García, Julian Vásquesz, Santiago Gardeazabal och Hans Notsten framträder på Nattfestivalen i Korpilombolo 2019.

León de Greiff dyrkade själv natten och otaliga av hans dikter handlar om och utspelar sig under natten. Poden tar med sina lyssnare till ett av Nattfestivalens programpunkter, en uppläsning ägnad åt de Greiff. I poden intervjuas också två samtida poeter som på olika vis arbetat med det dikotomiska eller kanske dialektiska förhållandet mellan att blotta och att dölja, att uppdaga och att fördunkla: Ángela García som skrivit om kroppen som döljande och blottande och Lasse Söderberg som själv odlat heteronymer i sitt författarskap.

Välkomna att lyssna till årets sista pod från Örnen och kråkan i årets sista upplaga. Nu tar vi paus från publicerandet här på sajten för att arbeta på den nya kalendern POESIÅRET 2019. Ett drygt hundratrettiotal av det gångna årets poesiböcker kommer där att behandlas av några av Sveriges allra främsta poesikritiker.

Skaffa dig POESIÅRET 2019 här!

Onsdagen den 5 februari är vi åter med en ny gratisupplaga här på sajten.

Till dess önskar vi våra läsare och lyssnare god lyssning, god fortsättning och gott nytt år!

/Magnus William-Olsson

________________________________________________________

Dikter i poden:

Leon de Greiff:

Ur “Fantasía, casi una sonata” i översättning av Magnus William-Olsson.

Ur “ som den duktige geometriker” av Leon de Greiff. Översättning Julian Vásquez och Annika Persson. Uppläsning Santiago Gardeazabal (spanska) och Magnus William-Olsson (svenska).

Sonett ur sviten ”filosofismos” i översättning av Lasse Söderberg

Ángela García:

”llevo la noche”/ ”Jag bär natten”. Översättning Lasse Söderberg.

”Vem klär av vem?” Översättning Lasse Söderberg.

Al-Sabini/Lasse Söderberg:

“Jag vet att dricka vänskapens vin”

Arturo Cova:

 ”Mi nombre es otro”

Svensk översättning “Mitt namn är annan”: Magnus William-Olsson

Uppläsning spanska: Lasse Söderberg.

Tack till Ángela García, Hans Notsten, Lasse Söderberg och Julian Vásquez för rätten att få spela upp era verk i poden!