Jagade, svältande, stympade människor. Stigande temperaturer, ökade utsläpp. Makthavare som ljuger skamlöst. Härskare som släcker hundratusentals liv för grundlösa idéer. Flyktingar som måste välja mellan slaveri och drunkningsdöden. Vem förnimmer inte behovet av att kämpa och göra motstånd mot världens ordningar och makter?
[Lyssna till poden? Klicka på pilen]Aldrig har det heller varit så lätt att ”göra sin röst hörd”. Men möjligheten kommer inte gratis. De som filmar sig läsande antikrigsdikter och lägger ut på Instagram, Youtube eller TikTok, bygger tvunget också sitt ”varumärke” samtidigt som de gratis förser plattformarna med ”content”. Allt i avsikt att techbolagen ska kunna tanka oss på åsikter, intressen, kunskaper och preferenser som de kan sälja till gud vet vilka köpare.
Den nya offentligheten är tvetydig. Våra yttranden och handlingar tjänar inte sällan det de syftar till att bekämpa. Och vi vet alla om det, lever i och med det.
För ett drygt år sedan i slutet av 2022 publicerade Örnen och Kråkan en pod där redaktörerna Edith Söderström och Helena Boberg talade med de tre poeterna Athena Farrokhzad, Burcu Sahin och Merima Dizdarević om motståndspoesi utifrån deras då nyutkomna diktsamlingar.
Att vi nu, så snart efteråt, tar upp ämnet på nytt, om än annorlunda turnerat, ska ses som ett uttryck för poesins, ja litteraturens, för att inte säga konstens tynande betydelse i samhället. Litteraturen industrialiseras och automatiseras. Konstgjord intelligens invaderar inte bara redigerandet, utan också produktionen av konstverk. Inläsningar, översättningar, dramaturgier görs kanske inte helt av automater, men med hjälp av dem. Distributionen algoritmiseras. Vi lever och läser i symbios med internet genom våra ständigt verksamma digitala proteser.
Är poesin härvidlag ett motgift? Visst kan sonettmotorer skriva sonetter, men är det poesi? Är den kunskap och erfarenhet som poesin inte sällan berömmer sig av att odla faktiskt annorlunda än den som till exempel influensers odlar? Och i så fall på vilket sätt annorlunda? Ja, finns det alls ett annorlunda, varur poesin kan göra motstånd och kämpa?
I årets första pod samtalar Magnus William-Olsson med två gäster; filosofen och poesiöversättaren Marcia Sá Cavlacante Schuback samt poeten och litteraturvetaren Judith Kiros om villkoren i vår tid för poesins och poeters kamp och motstånd.
Resonemangen exemplifieras med en del diktcitat, bland annat två dikter av Berthold Brecht. Vad som inte nämns är att citaten är översatta till svenska av Lars Bjurman respektive Jan Hammarlund.
God lyssning!
