NY REDAKTÖR, NY HEMSIDA

Örnen och Kråkan vill tacka för det gånga året. Främst förstås våra läsare och lyssnare, därefter alla skribenter och medverkande i poden, alla samarbetspartners, bibliotek och andra, våra donatorer liksom våra annonsörer. Vi vill också tacka för de stöd vi får från Statens Kulturråd. Örnen och Kråkan kan varje vecka flyga ut Sveriges bästa poesikritik endast tack vare er. De är ni som gör verksamheten möjlig.

Nu stänger vi för vinterledighet och återkommer den 8 februari. Då ska vi också lansera en ny sajt. Sedan starten år 2017 har Örnen och Kråkan haft samma utseenden. Men med åren har sajten blivit omöjligt tung och långsam.

Och inte nog med att vi får en ny sajt, sajten få också en ny redaktör. Edith Söderström tar ett års paus för barnledighet. Tillsammans med Helena Boberg har hon lett arbetet och redigerat sidan under det 2022. I egenskap av ansvarig utgivare har jag på nära håll fått följa deras arbete, imponerats av deras idérikedom och beläsenhet, deras omsorg om texter och skribenter, samt förstås njutit stort av resultaten.

FORTSÄTT ATT STÖDJA OSS

Redaktör under 2023 blir Henrik Sahl Johansson. Jag ser mycket fram emot att få följa också hans arbete, hans val av böcker, skribenter och hans redaktörskonst. Innan jag närmare presenterar Henrik vill jag dock vädja till er om att inte upphöra med att donera. Till skillnad från nästan alla andra fortsätter Örnen och Kråkan att vara gratis tillgänglig för envar, samtidigt som vi arvoderar skribenterna rimligen och därför kan ställa höga krav på deras arbete. De av er som har möjlighet, swisha gärna en summa nån gång ibland till nr 123 148 55 56. Donationerna ger ett avgörande tillskott till vår ekonomi.

Teckna er också för vår litterära kalender. POESIÅRET 2022 utkommer  i slutet av mars och den erbjuder som vanligt en överblick över och inblick i den samtida poesin på svenska som man inte får någon annanstans. Rimligen bör kalendern finnas på varje bibliotek, på varje kulturredaktion och i bokhyllan hos alla som menar sig ha nåt att säga om poesi i Sverige. Teckna er för kalendern HÄR

OM DEN NYE REDAKTÖREN

Henrik Sahl Johansson är litteraturkritiker och redaktör född i Stockholm 1984. Han har en pol. kand. i statsvetenskap från Uppsala universitet och har läst skapande svenska i Jönköping samt litteraturvetenskap i Kraków och Karlstad. 2014 började Henrik som litteraturkritiker för SvD och sedan dess har han i perioder varit verksam som tidningens litteraturredaktör. Parallellt med redaktörskapet för Örnen & kråkan kommer han att verka som biträdande redaktör för SvD:s Under strecket.

Jag bad Henrik svara på tre frågor:

Väldigt många skriver poesi. Det finns en uppsjö av förlag i Sverige, från de allra största som Norstedts och Bonniers, till små mikroförlag, dessutom hybridförlag där poeterna själva betalar och förstås sociala medier och diverse internetfora. Hur ser du på kritikens roll och uppgift i förhållande till denna svåröverskådliga mångfald?

Det beror på vad man anser att kritiken bör syfta till. Om man ser kritiken som en konstnärlig aktivitet i sig är relationen till bokbranschen inte viktigare än att fältet vidgas och riktningarna blir flera. Det är som med tillgången på material för en bildkonstnär: den har ingen bäring på resultatet. Men i takt med att utgivningen frigör sig från en struktur där några få aktörer väljer ut vad som ska vara relevant får kritiken förstås en mer betydelsefull roll som vägvisare. När landskapet förändras i högre takt måste kritiken bli bättre på att navigera det, men samtidigt – och det har man en tendens att glömma – komma ihåg att landskapet i grunden aldrig förändras.

I försäljnings- och utlåningsstatistiken är poesi en ytterst marginell genre. Hur ser du på poesins betydelse för litteraturen och kanske kulturen i stort?

Den svenska poesin är inne i en levande och framåtsyftande period, trots – eller kanske tack vare – litteraturens marginalisering. Jag föreställer mig att den till viss del motsägelsefulla rörelsen har att göra med att poesin är van vid att röra sig i periferin och därför finner större styrka i att verka som motkraft. Medan den svenska romanen drar åt det självutlämnande, där erfarenhet och igenkänning tycks likställas med kvalitet, står poesin alltmer ensam för den rent konstnärliga gestaltningen. I den utsträckningen är lyriken mer angelägen än någonsin. Och lyckligtvis starkare.

Du har stor erfarenhet som kritiker i olika publikationer. Vad tycker du utmärker en bra redaktör?

Egentligen samma sak som utmärker en bra skribent, det vill säga beläsenhet, intelligens, mod och uppriktighet. De bästa redaktörer jag arbetat med har haft sådana kvaliteter och dessutom ett mått av humor och självkännedom. Det är ett yrke som erbjuder väldigt mycket lärande, vilket bidrar till att det är så fascinerande.

Tack, alltså, för det gångna året och välkomna åter den 8 februari 2023 till den nya sajten och till den första upplagan redigerad av Henrik Sahl Johansson.

Magnus William-Olsson

(Ägare och ansvarig utgivare)

________________________________________

Fotot av Henrik Sahl Johansson är taget av Josefine Ek